Vägen fortsatte allt längre bort som vägar har en tendens att göra, men så tillsist skymtades vägens slut. En stor allé som gick från kyrkan till slottet uppenbarade sig. Slottet skymtades långt där borta. Solen hade gått i moln, men några konstiga skyltar stod placerade längst med vägen. Var de en rest från forntiden eller var det framtiden som skymtade? Axel von Fersen d.y., som den här dagen år 1807, ankom med sina gäster, tänkte inte så mycket på det. Äntligen skulle han komma hem till sitt älskade Ljung, det hem han så sällan besökte, men tyckte så mycket om. Han hade åkt från Stockholm till sin syster Sophie Piper och hälsat på henne i slottet utanför Norrköping. De hade samtalat lite om Frankrike men slutat när alla vännerna kom. När Axel skulle iväg beslöt sig vännerna att följa med. Axel hade ju pratat så mycket om hur vackert Ljungs slott var där det låg invid Motala ström. Nu skulle de äntligen få se om det var som han sa eller om sanningen var en annan. Förälskade personer hade ju så lätt för att överdriva det vackra.
Kommentarer
Skicka en kommentar