Prästgårdsdammen

Prästgårdsdammen i Rumskulla var som en liten sjö och varma sommarkvällar gick det väl att bada där.  Hur ofta prästfamiljen Westenius gjorde det vet jag inte, men roddbåten användes ofta. En vindstilla eftermiddag några år innan 1910 roddes båten ut, full med finklätt folk. Johannes Westenius, yngste sonen i familjen ställde sig upp i båten. Vadå för kan man undra. Kanske han såg några feta fiskar eller rörde sig de stora kräftorna nere på botten? De kräftor som Johannes och hans bror brukade fånga för att sedan sälja. Eller var det så att han såg bort mot bron och såg att det var ett magiskt sken över den, så som det kan bli ibland. Eller såg han Gud i dammens skönhet, han var ju son till en präst och skulle själv bli en så småningom. Religionen präglade hela hans liv och magiska sken blir lätt heliga. Båtens resenärer hade hattar av olika slag på sina huvuden. Men hattarna var inte av det praktiska slaget man har på hösten, utan båtens kvinnliga passagerare hade på sig sina finhattar. Och man måste ju fråga, var fanns flytvästarna? Även dammar kan bringa olycka om man trillar i, det är inte bara på stora hav som döden lurar.