Branden den 18 november 1856


Det var tidig morgon den 18 november 1856. Carl Johan Lindgren sprang mot torget i Eksjö. Från varje hus kom sömndruckna människor ut. Upprörda röster hördes i natten men de överröstades av knastret från elden. Staden var sig inte lik. Stora eldslågor slog upp mot den nattsvarta himlen. – Calle! hörde han en röst ropa. Ta dig tillbaka hem och se till att Maria och barnen kommer ut. Elden sprider sig snabbt och vi vet inte om vi kan stoppa den. – Men jag måste ju hjälpa till, ropade han tillbaka. – Kom när när du kan, blev svaret och Carl Johan vände om och rusade tillbaka. Halvvägs träffade han sin familj, redan ute och med en väska packad. I den fanns det viktigaste. Man kunde ju aldrig veta, kanske deras hem var ett av de hus som elden skulle ta. Tillsammans tog de sig till torget.
När elden slutade hade större delen av Eksjö södra stadsdel bränts ner. 49 gårdar lagts till aska. Över 140 hushåll, omkring 560 personer, var utan hem. Men ingen människa hade brunnit inne och, som ett Herrens mirakel, fanns det hus som elden inte tagit. Bland dem var några mindre hus i kvarter 3, de hade numren 10-12. Och det var där de bodde, i tolvan, Carl Johan Lindgren, hans hustru Maria och barnen Carl, Charlotta och Gustav. De hade fortfarande sitt hem kvar när elden hade slocknat.

Kommentarer