Min hemväg är fylld av ulliga bollar. Mjukt gungar de
längs med cykelstigen. Tänk att tisteln kan förändras så. Än så länge står den
kvar, men snart kommer vinden att sprida fröhusdunet i vinden. Då blir det som
att cykla i en snöstorm. Jag hoppas innerligt att dunet är lika mjukt som det
ser ut.
Kommentarer
Skicka en kommentar