lördag 1 februari 2014

Ett evigt pussel



Pussla är kul, men mitt pussel är i det svåraste laget. En målad skog på över tusen bitar kräver många timmar av stirrande för att hitta de små detaljerna som skiljer. Tur att pusselmattan finns. När jag tröttnar rullar jag bara ihop pusslet, tar undan det och så kan jag fortsätta en annan dag. Alla bitarna är kvar när jag rullar upp mattan igen, nästan på samma ställe som förut.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar