tisdag 10 juli 2012

Luffare i Gamla Linköping



Plötsligt fann jag mig en dag vara turist i Gamla Linköping, det friluftsmuseum som jag cyklar igenom varje dag. Fast nu var här fullt med folk, turister från när och fjärran. Det var också folk från förr som gick omkring på gatorna. Medan jag satt på en bänk och väntade på att mina besökare skulle roa sig färdigt inne i Teknikmagasinet, (jag ville inte följa med in) så fick jag sällskap av luffaren. Han slog sig ner på gatan, tog fram en rulle ståltråd och satte i gång att arbeta. Luffarslöjd eller trådslöjd kallas det och det var något som luffare ofta sysslade med och där de, om de hade tur, kunde tjäna en slant till uppehälle och mat. Ibland betalade de även med ett trådslöjdsarbete. Kanske en snäll husmor som låtit luffaren sova över i ladan fick en potatissticka. Jag gick fram till luffaren i Gamla Linköping och frågade vad han gjorde, en cykel blev svaret. Och tänka sig, när han var färdig gav han den till mig. Plötsligt fick jag en sommarpresent.

4 kommentarer:

  1. Svar
    1. Ja han var gullig. Inget att bli rädd för.

      Radera
  2. Glömmer aldrig den dagen på lekis, när vi satt i en ring på golvet och fröken frågade oss en och en, vad vill ville bli när vi blev stora. Jag svarade luffare... Mina föräldrar blev kallade till ett samtal efter det...
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så hemskt. Hoppas dina föräldrar gav henne svar på tal. kram

      Radera